Året är 2010 och jag befinner mig i Karlstad, mitt i centrum, där jag startat min karriär som bolånehandläggare på SBAB. Telefonen ringer och snabbt springer jag in i ett samtalsrum för att kunna prata ostört.
”Ja, hallå det är Catherine…”
”Hej Catherine, det är Christina på Handelsbanken i Västerås och vi vill jättegärna att du kommer och arbetar hos oss”. Jag börjar hoppa och hjärtat slår i 140.
”JA, det VILL jag”. Det fanns inget att fundera på, jag hade hittat min arbetsgivare, det hade som man säger, sagt klick.
Planen var stor, starta karriären i Västerås, för att senare pendla till Sthlm och göra ännu mer karriär och leva i flärden, det fanns inget stopp. Nu skulle det hända grejer. För det är ju såhär man gör karriär… eller hur?
Året är 2013, min son föds. Tidiga mornar och sena nätter, dygna hade fått en ny innebörd. Kärleken till Värmland gjorde sig Ack så påmind. Måste flytta hem till familjen. Typ igår.
Karriären får vänta nu när man har småbarn och ska flytta hem till Värmland… eller?
Karlstadkontoret, 10 min till jobbet och fantastiska kundkontakter som rådgivare. Bekvämt. Men jag ville ha mer.
När möjligheten kom att söka en ledarroll på mindre ort med 1 h pendling var saken klar. Jag hade tackat ja innan jag ens hade sökt tjänsten. Kroppen började studsa lite igen.
Samtalet med stor S kommer, och jag blir erbjuden en tjänst. WOW.
I det Ack så stressiga småbarnslivet, ensam(läs: för tillfället utan sambon) med nu 2 barn på väg i buss mot badhuset, under semestern, ja ni kan ju tänka er. Då bestämmer jag mig för att ringa och tacka ja.
”Ja kommer”
”Du gör det!?”
”Jaa, självklart”
Hur är det då att arbeta på liten ort? Fördomarna kan vara många, lägre tempo, alla känner verkligen alla, Jantelagen klingar högt och mycket sitter i väggarna… Och ja, det finns säkert dem som skulle skriva under på en del av detta.
Men jag tror man måste våga och ifrågasätta. Än viktigare blir det på den mindre orten, där krävs engagemang och driv, man måste tro på sig själv och sina ideer och visa att man bryr sig, på riktigt.
Kostymen känns stor brukar man kanske säga men eftersom jag är kvinna drar jag till med att klänningen är färgglad? Jobbet är en utmaning och nyheterna är många men jag trivs så otroligt bra. Jag skrattar mycket, för att jag har så underbara kollegor runt mig.
”Du ska gå dit leendet tar dig” Det hörde jag i en podd nyligen. Och inget kan nog vara mer sant.
Så, hur ska jag sammanfatta detta? Jo, VÅGA se utanför Karlstad, Värmland är så mycket mer. Inte bara har jag fått ett mer utmanade jobb utan jag har även, med bättre betalt, 2 h egentid, OM DAN, mitt i småbarnslivet. Den du Jante.
Catherine Bergman
Häng med och prata #Värmlandskarriärer med oss!
Den 21/12 kl 07:30 bjuder vi på frukostträff där vi kommer att prata om just #Värmlandskarriärer. Det bli mingel, inspirationsföreläsning och självklart nätverkande, med nya värmlänningar så väl som företag.
Välkommen!