Många drar till storstaden för att göra karriär. Där finns huvudkontoren, konsultfirmorna, de trendiga byråerna. Många börjar sin bana på ett traineeprogram eller via ett internship – så även undertecknad som började på IBM. Karriären tar fart, man får spännande uppdrag och blir i fokus som en av de där nya och lovande personerna på företaget.

Livskvalité…

Men så sitter man där och funderar på en tunnelbana som lider av lövhalka eller i en bilkö orsakad av säsongens första millimeter snö – är detta livskvalité? Vill jag leva på Södermalm och arbeta i Kista? Att ständigt känna att en stor del av fritiden går åt till att pendla och till att kolla Hemnet efter en bostad som inte finns till det pris man vill betala? Eller skall jag ge upp karriären och flytta till en småstad?

För egen del lämnade jag Stockholm efter traineeprogrammets slut för att arbeta internationellt med Värmland som bas. Det låter paradoxalt – men med globala företag inom exempelvis stål, skog och papper finns alla möjligheter både för en ingenjör, en ekonom eller någon med helt andra ambitioner. Vården skriker ständigt efter medarbetare som vill arbeta längre än på ett välbetalt korttidskontrakt. Vill man arbeta internationellt tvingas man ta promenaden mellan terminal 3 och 5 på Arlanda lite oftare än en stockholmare – och traska i den beryktade tunneln på Frankfurts flygplats, men med en Fitbit på handleden kan man vara säker på att varje steg räknas.

För den som vill rota sig hos samma arbetsgivare finns ständigt nya utmaningar inom både små och stora organisationer. För den som ibland gillar miljöombyte behöver man inte arbeta på samma ställe hela karriären. Undertecknad skall precis fullborda det 8e året här i Värmland. Jag har under den tiden arbetat hos tre av de större bolagen i regionen – och sitter nu i koncernledningen för ett av de fem största bolagen i Värmland. Med fullgjort uppdrag inom respektive tjänst och med goda vitsord är det ingen som höjer på ögonbrynen att man byter arbetsgivare efter några år – tvärtom. Nya utmaningar och nya perspektiv.

Så vad har jag gjort med mitt liv i Värmland då?

Förutom att flyga drygt 24 varv runt jorden så har jag fokuserat på försäljning, affärsutveckling och marknadsföring. Det har varit otaliga resor till allt från metropoler som New York och Shanghai – till mer ovanliga pärlor som Beirut och Varanasi. (Ja Varanasi kanske mest är en pärla om man är Hindu och vill renas från sina synder i floden Ganges – men exotiskt var det) Det har varit uppköp av dotterbolag i Indien, rekrytering och igångsättning av organisation i USA och övertalning av kunder i Mexico om förträffligheten i värmländska produkter.

Men förutom att ha andats smog i Shanghai och recirkulerad flygplansluft har jag även njutit av de första andetagen när man landat åter i Värmland. Helgerna har spenderats med renovering i fritidshuset, på någon sandstrand eller klippa i Vänern – eller såklart i svampskogen. Ett par gånger har jag suttit i bilkö – men det har mest varit på väg in till köpcentrat i samband med att det varit halva priset i taco-hyllan. En och annan dejt har också hunnits med – även om jag helt uppenbart är bättre på att göra yrkeskarriär än familjedito.

Kontentan av ovanstående är att om ett av dina skäl till att du tvekar om att flytta till en mindre ort är att du kommer ge upp din karriär – tänk om! Värmland, och säkert många andra regioner, skriker efter kompetenta medarbetare och medborgare. Förutom att fortsätta din yrkesbana kommer du ha råd att bo på fler kvadrat och ha mer tid att spendera på din familj och dina intressen. Du kommer säkert försaka en och annan AW och missa någon vernissage. Men i ärlighetens namn, när längtade du senast efter något sådant när du satt i en bilkö på väg hem till familjen efter en lång vecka?

Henrik Asp